MENY
Mitt mål just nu med bloggen är att skaffa mig 12 000 poäng genom reklam så jag får synas under den bästa tiden som finns.
Anledningen med bloggen vet jag inte längre om det är för att jag tycker det är kul att blogga. Jag vet inte om det ens är kul att fotografera längre, för när jag fotograferar gör jag det för att just ha bloggmaterial. Och inte för att det är kul oftast. Jag är så förvirrad just nu över vad jag vill och inte vill, vad jag känner och inte känner. Jag har slutat skriva tack till folk då de skriver fina kommentarer om mina bilder. Jag tar seriöst inte åt mig längre. För sanningen är den att jag kan inte se mig själv som en bra fotograf, jag tar heller inte åt mig då mina närmaste säger det ens. En god vän till mig har till och med sagt att hon tänkt fotografera sig hos mig senare då jag har företag om jag verkligen lyckas och att jag verkligen SKA bli fotograf. Såklart blir jag smickrad men jag tar int helt åt mig.
Jag vet inte om jag gör detta för att folk tycker jag är bra på det eller om jag längst inne mår bra av det. Jag kanske inte mår bra av att göra saker i utbyte mot bekräftelse om att jag duger. Jag minns då jag inte hade någon dator, när jag inte var påverkad av sociala medier alls. Jag hade INGEN att jämföra mig med, ingen att visa mina teckningar och dikter för. Ingen, bara jag. Och jag njöt så inihelvete av att bara fördriva tiden med att skapa och vara kreativ. Jag härmade ingen (inte för att det är fel, det är så man lär sig) utan allt kom bara från mina känslor och tankar, jag tänkte aldrig på om jag verkligen kunde skriva som jag gjorde för ALLT var tillåtet just eftersom jag inte fått blogghjärnan än. Jag skapade och var kreativ och det saknar jag väldigt mycket. Nu tänker jag alltid på att folk alltid kommer se det jag skrivit och måste därför anpassa mig, och mina teckningar ritar jag också för att sedan visa dem i bloggen.. LESS JAG ÄR! Börja förfan aldrig blogga..
Jag vet inte vart jag vill komma men då jag skaffat mig dessa 12 000 poäng, och lagt fram den nya designen så tar jag antingen en paus eller fortsätter blogga. Vi får se hur jag tänker då helt enkelt. Det ända jag vet är att det som jag verkligen tycker om att göra, är att bara få vara med Jack. Han får mig att må bra just nu. Så en paus från allt och bara ligga i hans famn låter inte helt fel.
Anledningen med bloggen vet jag inte längre om det är för att jag tycker det är kul att blogga. Jag vet inte om det ens är kul att fotografera längre, för när jag fotograferar gör jag det för att just ha bloggmaterial. Och inte för att det är kul oftast. Jag är så förvirrad just nu över vad jag vill och inte vill, vad jag känner och inte känner. Jag har slutat skriva tack till folk då de skriver fina kommentarer om mina bilder. Jag tar seriöst inte åt mig längre. För sanningen är den att jag kan inte se mig själv som en bra fotograf, jag tar heller inte åt mig då mina närmaste säger det ens. En god vän till mig har till och med sagt att hon tänkt fotografera sig hos mig senare då jag har företag om jag verkligen lyckas och att jag verkligen SKA bli fotograf. Såklart blir jag smickrad men jag tar int helt åt mig.
Jag vet inte om jag gör detta för att folk tycker jag är bra på det eller om jag längst inne mår bra av det. Jag kanske inte mår bra av att göra saker i utbyte mot bekräftelse om att jag duger. Jag minns då jag inte hade någon dator, när jag inte var påverkad av sociala medier alls. Jag hade INGEN att jämföra mig med, ingen att visa mina teckningar och dikter för. Ingen, bara jag. Och jag njöt så inihelvete av att bara fördriva tiden med att skapa och vara kreativ. Jag härmade ingen (inte för att det är fel, det är så man lär sig) utan allt kom bara från mina känslor och tankar, jag tänkte aldrig på om jag verkligen kunde skriva som jag gjorde för ALLT var tillåtet just eftersom jag inte fått blogghjärnan än. Jag skapade och var kreativ och det saknar jag väldigt mycket. Nu tänker jag alltid på att folk alltid kommer se det jag skrivit och måste därför anpassa mig, och mina teckningar ritar jag också för att sedan visa dem i bloggen.. LESS JAG ÄR! Börja förfan aldrig blogga..
Jag vet inte vart jag vill komma men då jag skaffat mig dessa 12 000 poäng, och lagt fram den nya designen så tar jag antingen en paus eller fortsätter blogga. Vi får se hur jag tänker då helt enkelt. Det ända jag vet är att det som jag verkligen tycker om att göra, är att bara få vara med Jack. Han får mig att må bra just nu. Så en paus från allt och bara ligga i hans famn låter inte helt fel.
Elsa
Jag håller helt och hållet med. Sedan jag börjat läsa bloggar / blogga själv så har jag blivit mycket mer självkritisk. Självklart så får jag en hel del inspiration så det är inte bara negativt men det här men att jämföra gör mig galen! Jag gör det själv och vet att det är dåligt men. Hoppas du hittar en lösning :)
henrietta
<3 kram
3